Nu har jag försökt läsa en chick lit-bok igen men gav upp! Denna gång var det
Marian Keyes "Är det någon där?".Jag tänkte att jag skulle ha något lättsmält att lyssna på i bilen, men det enda som hände var att jag blev irriterad. Ännu en skildring av en singelkvinna som börjar på botten och till slut får ett toppjobb på Manhattan och vältrar sig i pengar och glamour.
Jag säger som min dotter: "Orka!"
För dig som inte vet vad chick lit innebär så kommer här Wikipedias definition:
"Chick lit, från chick (i betydelsen ung
kvinna) och lit (litteratur
), en
litteraturgenre som skildrar livet för storstadskvinnor i 20- och 30-årsåldern. Genren etablerades år 2000. Oftast är böckerna skrivna av kvinnor och riktar sig till kvinnor. Karaktärerna är inte sällan över-analyserande unga kvinnor som söker perfektion, vare sig det är att hitta en partner, ett jobb eller en lägenhet.
Chick lit-genren tog fart med Bridget Jones dagbok på 90-talet. Genren har också betraktats som postfeministisk eftersom den ofta behandlar kärlek och förhållanden på ett okonventionellt sätt.
Motsvarigheten till chick lit inom den manliga litteraturen är lad lit. Romaner för lesbiska kallas för clit lit."
Jag har i ett tidigare blogginlägg förfasat mig över en annan chick lit-bok som jag hade läst, nämligen Jenny S av Denise Rudberg. Till inlägget:
http://ombockermm.blogspot.com/search?q=jenny+sEn bok i genren som jag faktiskt tycker är lite rolig är
Djävulen bär Prada av
Lauren Weisberger. Det beror nog delvis på att jag sett filmen som bygger på romanen, där Meryl Streep är otroligt bra som gräslig chef för modemagasinet Runway. Så, jag erkänner, det är fel att dra alla chick lit-böcker över en kam!